Om dimning av LED armaturer "dimra LED"
Dimning av LED armaturer innebär att ljusstyrkan kan ökas eller minskas. Detta kan, tekniskt sett, göras på flera sätt. Här försöker vi beskriva de olika alternativen, på ett enkelt och praktiskt sätt, samt beskriva för- resp nackdelar.
Innehållsförteckning
Inledning
En LED armatur = LED ljuskälla + LED drivdon
LED ljuskällan består av seriekopplade LED chip “slingor” samt ett antal parallellkopplade slingor. Dessa definierar ljuskällans elektriska egenskaper.
Drivdonet (transformatorn) omvandlar nätspänning (230Vac) till en spänning och ström som skall matcha ljuskällans elektriska egenskaper. Drivdonet kan antingen vara inbyggt i armaturen, som i en strålkastare, eller externt som med LED paneler.
För att kunna dimma en LED armatur behövs en dimmer som styr drivdonet. Dimmern kan vara en återfjädrande tryckströmbrytare, en vriddimmer, touch-dimmer, en fjärrkontroll, en sk dosdimmer som styrs av en app i mobilen osv.
För en korrekt dimfunktion måste dimmern och drivdonet ha samma gränssnitt, dvs “prata samma språk”.
Exempel: Om dimmern tex är en återfjädrande tryckströmbrytare (sk push-dim) så måste drivdonet ha en push-dim ingång osv.
Allmänt
Alla LED ljuskällor är i grunden dimbara. Det är drivdonet som avgör om en armatur är dimbar eller ej. Genom att byta drivdon kan alltså en ej dimbar armatur göras dimbar. Drivdon kan även ha stöd för flera olika dimningstyper, sk “all-in-one”. De flesta drivdon med DALI dimning stödjer även switch-/push-dim.
Det finns tre olika huvudprinciper för drivning av LED armaturer, konstant ström, konstant spänning och konstant effekt. Alla varianterna finns i ej dimbara och dimbara utföranden. Vilken av dessa som skall användas bestäms av ljuskällans konstruktion.
Ljusflödet är direkt proportionellt mot strömmen genom LED chippet. Att dimra LED innebär att strömmen minskar vilket även medför mindre värmeutveckling och ökad livslängd. Se även vår info om led
Konstant ström
Drivdonet matar ut en konstant ström och håller denna ström även om ljuskällans spänning ökar eller minskar, tex pga temperatur eller spänningsfall i kablar till ljuskällan osv. Detta är den vanligaste metoden för de flesta armaturer, som LED strålkastare, LED paneler, LED industriarmaturer, LED lysrör mfl. Generellt sett skall denna metod används när led ljuskällan endast består av LED chip (inget motstånd / resistor i serie). LED ljuskällans konstruktion bestämmer spänningen och drivdonet matar ut en fördefinierad ström. Produkten av dessa blir effekten.
Konstant spänning
Drivdonet matar ut en konstant spänning och håller denna spänning även om ljuskällans behov av ström minskar eller ökar. Denna metod används när led ljuskällan består av ett LED chip och ett motstånd / resistor i serie. Typiska “armaturer” som regleras med konstant spänning är led tejp / strip. Drivdonet reglerar spänningen men strömbehovet bestäms av ljuskällan (tex LED tejpens längd).
Konstant effekt
Drivdonet matar ut en konstant effekt och när LED ljuskällans spänning minskar med tiden så ökas strömmen. Används ofta i vägarmaturer.
Av/på (ej dimning)
I detta fall behövs bara en enkel av/på strömbrytare och ett ej dimbart drivdon. De flesta drivdon som stödjer dimning kan även användas i av/på applikationer.
Fördelar:
- Billigt
- Befintliga av/på strömbrytare kan användas
- Traditionella armaturer kan lätt bytas ut mot LED armaturer
Nackdelar:
- Kan ej dimmas
Fram- / bakkantsdimning
Detta är oftast en vriddimmer och finns i två olika varianter, framkantsdimning (eng: leading edge) och bakkantsdimning (eng: trailing edge). Kallas även fasvinkelstyrning.
Framkantsdimning, även kallad TRIAC/tyristor, är traditionellt den vanligaste dimmetoden som fungerar på resistiva (glödlampor, halogenlampor) och induktiva laster (traditionella lysrör, trådlindade transformatorer mm).
Bakkantsdimning, även kallad transistordimning, fungerar på resistiva, induktiva och kapacitiva (elektroniska transformatorer tex LED drivdon) laster. För LED drivdon rekommenderas bakkantsdimning även om det finns drivdon som stödjer framkantsdimning.
Om dimmern och LED drivdonet inte matchar varandra kan dimmern surra svagt, lampan blinka eller inte vara stabilt kontrollerbar.
Fördelar:
- Befintliga kablar kan användas.
- Traditionell dimmer kan eventuellt användas. Vi rekommenderar dock att använda en vriddimmer som är avsedd för LED armaturer pga den höga startströmmen.
Nackdelar:
- Många drivdon ger ett ljus med osynligt flimmer som kan ge huvudvärk och trötthet.
Produkter för styrning:
- Vridimmer: ELKO RS bakkantsdimmer
1-10V dimning
Detta är oftast en vriddimmer men numera finns det även sk dosdimrar, se avsnitt om dosdimrar, som ger en 1-10V utsignal.
Fördelar:
- Flimmerfri dimning
Nackdelar:
- Kräver en kabel med spänningsmatning (fas, nolla) och styrspänning (1-10V) mellan dimmer och drivdon. Normalt används en 5-ledar installationskabel.
- Vriddimmern är relativt dyr.
Produkter för styrning:
- Vriddimmer:
Push- / switch-dim
Dimmern är en återfjädrande strömbrytare. Ett kort tryck tänder eller släcker och ett längre tryck dimmar upp eller ner.
Fördelar:
- Flimmerfri dimning
- Relativt billig
Nackdelar:
- Kräver en kabel med 3 ledare (fas, nolla, brytfas) mellan dimmer och drivdon.
- Många drivdon kräver att ena DA ingången kopplas till nollan för att dimningen skall fungera men saknar intern bygling.
Produkter för styrning:
- Strömbrytare: ELKO RS återfjädrande strömbrytare
DALI
Digital styrning från överordnat system. Varje armatur kan styras individuellt.
Fördelar:
- Flimmerfri dimning
- Armaturer kan styras individuellt, med olika scener mm
- Enkel att programmera med tex Helvar Digidim Toolbox
- Systemet kan enkelt byggas ut med tex touch dimmers osv.
Nackdelar:
- Kräver en kabel med 4 ledare (fas, nolla, DA+ DA-) mellan dimmer och drivdon eller att spänningsmatning (fas, nolla) dras i en kabel och DALI styrningen (DA+, DA-) i en separat kabel.
- Programmeringen kräver systemkomponenter som PC gränssnitt, DALI buss drivning mm.
Produkter för styrning:
- Gränssnitt: Helvar 510 USB-DALI gränssnitt
- DALI drivare: Helvar 402 DALI strömförsörjning
Fjärrkontroll
Dimmern är normalt en handhållen fjärrkontroll men det finns även väggmonterade touch-dimmers som trådlöst kommunicerar med drivdonets mottagare.
Fördelar:
- Befintliga kablar kan användas.
- Den väggmonterade touch-dimmern kan inte tappas bort.
Nackdelar:
- Man måste hitta den handhållna fjärrkontrollen för att kunna tända armaturen.
Produkter för styrning:
Sändare: Ltech EX1 touch panel, Ltech F1 fjärrkontroll
Plejd DIM-01 dosdimmer
Dosdimrar är närmast något av en hybrid-teknik. Dimmern på väggen är oftast en återfjädrande strömbrytare som ur användarens synvinkel är identisk med push-/switchdim tekniken. Själva dosdimmern monteras normalt i kopplingsdosan bakom strömbrytaren.
Dosdimrar kan också styras via en app i mobiltelefon mm. Med appen kan man även konfigurera hur LED armaturen skall styras samt styra andra dosdimrar.
Fördelar:
- Befintliga kablar kan användas.
- Återfjädrande strömbrytare och mobil kan användas parallellt.
Nackdelar:
- För lägre effekter, max 200W (LED)
Produkter för styrning:
- Dosdimrar: Plejd dosdimmer DIM-01
- Strömbrytare: ELKO RS återfjädrande strömbrytare
Plejd DIM-01 med trappkoppling
Dosdimrar är närmast något av en hybrid-teknik. Dimmern på väggen är oftast en återfjädrande strömbrytare som ur användarens synvinkel är identisk med push-/switchdim tekniken. Själva dosdimmern monteras normalt i kopplingsdosan bakom strömbrytaren.
Dosdimrar kan också styras via en app i mobiltelefon mm. Med appen kan man även konfigurera hur LED armaturen skall styras samt styra andra dosdimrar.
Fördelar:
- Befintliga kablar kan användas.
- Återfjädrande strömbrytare och mobil kan användas parallellt.
Nackdelar:
- För lägre effekter, max 200W (LED)
Produkter för styrning:
- Dosdimrar: Plejd dosdimmer DIM-01
- Strömbrytare: ELKO RS återfjädrande strömbrytare
Plejd CTR-01 0-10V (utan bryt av last)
Dosdimrar är närmast något av en hybrid-teknik. Dimmern på väggen är oftast en återfjädrande strömbrytare som ur användarens synvinkel är identisk med push-/switchdim tekniken. Själva dosdimmern monteras normalt i kopplingsdosan bakom strömbrytaren.
Dosdimrar kan också styras via en app i mobiltelefon mm. Med appen kan man även konfigurera hur LED armaturen skall styras samt styra andra dosdimrar.
Fördelar:
- Återfjädrande strömbrytare och mobil kan användas parallellt.
Nackdelar:
- För effekter upp till 200W (LED)
Produkter för styrning:
- Dosdimrar: Plejd Controller CTR-01
- Strömbrytare: ELKO RS återfjädrande strömbrytare
Plejd CTR-01 1-10V (med bryt av last)
Dosdimrar är närmast något av en hybrid-teknik. Dimmern på väggen är oftast en återfjädrande strömbrytare som ur användarens synvinkel är identisk med push-/switchdim tekniken. Själva dosdimmern monteras normalt i kopplingsdosan bakom strömbrytaren.
Dosdimrar kan också styras via en app i mobiltelefon mm. Med appen kan man även konfigurera hur LED armaturen skall styras samt styra andra dosdimrar.
Fördelar:
- Återfjädrande strömbrytare och mobil kan användas parallellt.
Nackdelar:
- För effekter upp till 200W (LED)
Produkter för styrning:
- Dosdimrar: Plejd Controller CTR-01
- Strömbrytare: ELKO RS återfjädrande strömbrytare
Plejd DAL-01 dosdimmer
Dosdimrar är närmast något av en hybrid-teknik. Dimmern på väggen är oftast en återfjädrande strömbrytare som ur användarens synvinkel är identisk med push-/switchdim tekniken. Själva dosdimmern monteras normalt i kopplingsdosan bakom strömbrytaren.
Dosdimrar kan också styras via en app i mobiltelefon mm. Med appen kan man även konfigurera hur LED armaturen skall styras samt styra andra dosdimrar.
Fördelar:
- Kan styra högre effekter då DAL-01 endast gör själva styrningen. Fas & nolla kopplas separat till drivdonet.
- Återfjädrande strömbrytare och mobil kan användas parallellt.
Nackdelar:
Produkter för styrning:
- Dosdimrar: Plejd Broadcast DAL-01
- Strömbrytare: ELKO RS återfjädrande strömbrytare
Sammanfattning av att dimra led
Alla LED ljuskällor är i grunden dimbara. Det är drivdonet som avgör om en LED armatur kan dimmas eller inte. Det finns flera olika sätt att dimra LED och dimmern “sändaren” måste ha samma tekniska gränssnitt som drivdonet “mottagaren” för att dimningen skall fungera korrekt.
