Transportstyrelsen har gett ut rekommendationer för belysning av vägar, gator, gång- och cykelbanor (GC) i “Vägar och Gators utformning”. Vägar mm klassificeras utifrån trafikmängd, beläggning mm vilket sedan används vid ljusberäkning för att bestämma avstånd mellan stolpar, stolparnas höjd samt effektbehov. Vi hjälper gärna till med kostnadsfria ljusberäkningar om ni vill.

LED-belysning för vägar och gator

Modern LED-vägbelysning ger möjlighet att få en energieffektiv och välkontrollerad belysning med lång livslängd. Rätt ljusfördelning och placering av armaturerna är viktigt för att skapa en jämn belysning och begränsa bländning.

Trafikverket anger att vägbelysning ska finnas där den gör störst nytta för trafiksäkerhet, tillgänglighet och trygghet. Vid projektering behöver därför vägens utformning, trafikmiljö och gällande krav beaktas.

Lämplig ljuspunktshöjd

Lämplig ljuspunktshöjd varierar beroende på vägtyp och utformning. Nedan anges exempel på höjder enligt uppgifterna från Vägbelysningshandboken:

  • Väg utanför tätort med mer än två körfält: 10–12 m
  • Tvåfältsväg utanför tätort: 8–12 m
  • Genomfart/infart: 10–12 m
  • Huvudgata: 8–12 m
  • Uppsamlingsgata: 6–10 m
  • Lokalgata: 6–8 m
  • Gång- och cykelväg: 4–6 m

Rätt ljus för rätt väg

Valet av armatur, ljusflöde, optik och stolphöjd behöver anpassas efter vägens bredd, stolpavstånd och aktuell belysningsklass. En korrekt dimensionerad LED-anläggning kan ge en jämn ljusbild samtidigt som energiförbrukning och underhållsbehov hålls nere.

Vi hjälper gärna till med dimensionering och val av LED-vägbelysning utifrån projektets förutsättningar och gällande krav.

Att välja rätt vägbelysning handlar om mer än att bara välja en stark armatur. Ljusnivå, ljusfördelning, stolphöjd, stolpavstånd, färgtemperatur, bländning och styrning påverkar både resultatet och energiförbrukningen.

För en professionell vägbelysningsanläggning bör belysningen dimensioneras efter vägens utformning, trafikmiljön och aktuella krav. Trafikverket använder VGU, Vägars och gators utformning, som grund för krav på vägbelysning. Vägbelysningshandboken är ett stöd vid planering och projektering av vägbelysningsanläggningar.

1. Börja med rätt belysningsklass

Olika vägar och trafikmiljöer har olika belysningsbehov. En huvudgata, lokalgata, gång- och cykelväg eller väg med högre trafikflöde behöver inte samma typ av belysning.

Därför bör man först fastställa vilken belysningsklass som gäller för projektet. Belysningsklassen styr vilka fotometriska krav som ska uppfyllas och påverkar bland annat ljusnivå och jämnhet.

2. Välj rätt LED-armatur

Moderna LED-armaturer har låg energiförbrukning och lång livslängd och är därför väl lämpade för vägbelysning med långa drifttider. Trafikverket arbetar också med att ersätta äldre och mer energikrävande teknik med energieffektiv LED-belysning.

Vid val av armatur bör du bland annat kontrollera:

  • Ljuseffekt och ljusflöde
  • Ljusfördelning och optik
  • Armaturens verkningsgrad
  • Livslängd
  • Kapslingsklass
  • Arbetstemperatur
  • Bländningsegenskaper
  • Möjlighet till dimning och styrning

3. Optiken är minst lika viktig som effekten

En vanlig missuppfattning är att en starkare armatur alltid ger bättre vägbelysning. I praktiken är armaturens optik och ljusfördelning minst lika viktiga.

Rätt optik gör att ljuset kan fördelas över vägen på ett kontrollerat sätt. Det kan ge bättre jämnhet och minska behovet av onödigt hög installerad effekt.

4. Anpassa armaturen efter stolpe och montage

Kontrollera vilken typ av stolpe eller arm som finns på plats innan du beställer armaturen. Det är viktigt att armaturen passar både stolpens diameter och aktuellt montage.

Även stolphöjd och avstånd mellan stolparna påverkar ljusbilden. En ljusberäkning bör därför göras utifrån de faktiska förutsättningarna istället för att enbart välja armatur efter wattal.

5. Tänk på jämnheten

En bra vägbelysning ska inte bara ge tillräckligt med ljus utan också ge en jämn ljusfördelning. Stora skillnader mellan ljusa och mörka partier kan försämra synförhållandena.

Trafikverket påpekar att vägbelysning med omväxlande tända och släckta armaturer kan skapa mörka områden och försämra synförhållandena. Om ljusnivån behöver reduceras är det därför bättre att åstadkomma en jämn lägre nivå än att släcka enskilda ljuspunkter.

6. Välj rätt färgtemperatur

Färgtemperaturen påverkar hur ljuset upplevs. Vanliga LED-lösningar för vägbelysning finns exempelvis i 3000K och 4000K.

Valet bör göras utifrån projektets krav, omgivning och armaturens övriga egenskaper. Trafikverket anger i sina aktuella krav för LED-armaturer 3000K som en åtgärd för att minska blåljusandelen och begränsa ljusföroreningar.

7. Undvik onödig bländning

Vägbelysningen ska ge god synlighet utan att skapa onödig bländning. Armaturens optik, placering, riktning och monteringshöjd påverkar resultatet.

Välj därför en armatur som är konstruerad för kontrollerad ljusfördelning och som passar den aktuella vägen och stolpplaceringen.

8. Dimring och nattsänkning

Vägbelysning behöver inte alltid drivas med samma ljusnivå under hela natten. Med ett lämpligt styrsystem kan ljusnivån anpassas efter tid och trafikförhållanden.

Trafikverket beskriver bland annat automatisk nattsänkning som en metod för att minska energiförbrukningen när trafikmängden är lägre.

Lägsta ljusnivåer enligt Transportstyrelsens ”Vägar & Gators utformning”. Tabellen nedan är en förenkling. Kontakta oss för mer info.
AnvändningLjusnivå
Gång & cykelvägar (GC)
Låg trafiknivå
Medel trafiknivå
Hög trafiknivå